Alumner i Bryssel samlades kring EU:s forskningspolitik och akademisk frihet

Kvällen inleddes med ett anförande av Sveriges ambassadör i Belgien, Johanna Brismar Skoog, som betonade alumners betydelse för internationella relationer.

– Alumner är ambassadörer som skapar kontakter och bygger broar. Det är precis sådana relationer som stärker vår förmåga att sträva framåt tillsammans.

Internationellt samarbete var också i fokus för det efterföljande panelsamtal med ledningsrepresentanter från de tre universiteten. Panelen diskuterade hur dagens säkerhetspolitiska läge påverkar universitetens möjligheter att samarbeta internationellt. Balansen mellan säkerhetstänk och den öppenhet som länge varit central i akademin återkom i samtalet.

– Det finns en risk med att vara för försiktig och på så sätt missa viktiga samarbeten. Vi behöver en kultur på universiteten där medvetenhet i säkerhetsfrågor är central och där vi arbetar med frågorna på ett strukturerat sätt, men där vi samtidigt inte stänger dörren helt, sade Annika Östman Wernerson, rektor på Karolinska Institutet.

Akademisk frihet och demokrati var ett annat huvudtema. Panelen konstaterade att den akademiska friheten globalt är satt under press, med en negativ utveckling i ett stort antal länder under de senaste tio åren. I Sverige är läget bättre, men inte utan utmaningar. Anders Söderholm, rektor för KTH, pekade på att universitetens traditionella självständighet kan vara sårbar när de samtidigt är statliga myndigheter, och lyfte också den höga andelen konkurrensutsatt forskningsfinansiering som en källa till ökad styrning.

– Över tid har vi sett en tendens från både regeringen och och forskningsfinansiärer att bli mer detaljerade i sin styrning av både forskning och andra delar av universitetens verksamhet. Vi värnar givetvis universitetens självständighet och integritet i dialog med övriga aktörer.

Samtalet berörde också förberedelserna inför EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation, som tar vid 2028–2034. Annika Östman Wernerson uttryckte oro för att forskning inom hälsa riskerar att få minskat fokus. Yvonne Svanström, vicerektor för humanvetenskap på Stockholms universitet, underströk vikten av att samhällsvetenskapliga ämnen och humaniora fortsatt prioriteras i ramprogrammet.

– Från Stockholms universitets sida har samhällsvetenskapens och humanioras roll i ramprogrammet alltid varit en prioritet, och det är något vi kommer att behöva fortsätta att lyfta.
Den efterföljande frågestunden kretsade kring universitetens roll i att rusta studenter för ett övermättat informationsflöde och stärka deras förmåga till källkritik.

Kvällen avslutades med fortsatt mingel, där samtalen fortsatte i ljuset av ett luciatåg från Svenska Kören i Bryssel.

– Det var roligt att se så många alumner i Bryssel samlade för att mötas och återknyta till sina lärosäten. Vi ser fram emot att bygga vidare på de här relationerna, sade Sanna Sjöblom, handläggare vid Stockholm trios Brysselrepresentation och medarrangör av evenemanget tillsammans med alumnsamordnare på respektive universitet.