Forskare och beslutsfattare diskuterade Sveriges beredskap

Universitetsalliansen Stockholm trio och stiftelsen Stockholm Science City arrangerade 11 mars ett seminarium om hur Sverige kan stärka sin beredskap kopplat till informationspåverkan och kritisk infrastruktur. Ledande forskare från universiteten presenterade aktuell forskning, följt av en dialog med Lotta Edholm (L), gymnasie-, högskole- och forskningsminister, och Peter Hultqvist (S), försvarsutskottets ordförande.

Universitetens roll i kris

Om Sverige skulle drabbas av en kris har universiteten flera viktiga uppgifter. Under presentationerna och samtalen med politikerna lyftes universitetens roll som oberoende länk mellan kunskap och samhällets olika institutioner. I krissituationer kan de bidra med exempelvis trovärdig information, beslutsunderlag, utbildning- och expertstöd, interdisciplinär forskning, samt motverka myter och rädslor.

Det konstaterades att det är viktigt att det finns en bra struktur till vardags – innan krisen inträffar, med en tydlig och decentraliserad ansvarsfördelning och delegationsordning. Flera av forskarna tog också upp att det behövs ett närmare samarbete mellan universiteten och svenska myndigheter.

Vikten av kunskap och bildning

Lotta Edholm instämde i att myndighetssverige behöver bli bättre på att samarbeta och lyssna på varandra, och reflekterade över forskarnas analyser och universitetens roll i krissituationer.

– Det är otroligt mycket tankar som väcks när man lyssnar på det här. En viktig faktor för att stärka enskilda individers känsla av att själv kunna åstadkomma saker är ett väl fungerande utbildningsväsen, som ger människor både kunskaper och ett självförtroende att ifrågasätta fakta utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Fri forskning blir så otroligt mycket viktigare i det samhälle som vi lever i, och jag tror också att individerna i ett sådant system blir starkare och vågar använda sina kunskaper i en kris, sa Lotta Edholm efter paneldiskussionerna.

Även Peter Hultqvist resonerade kring hur ett samhälle ska klara en kris- eller krigssituation och vilken roll forskning och utbildning har:

– Jag tog fasta på det här med att tänkandet är en viktig infrastruktur. Människan har en vilja och möjlighet att tänka självständigt, men det kräver bildning. Att kunna sin historia och att ha sina värderingar är avgörande, och skapar en förmåga till ledarskap i vardagen. Kan man applicera det där tänkandet i ett bredare perspektiv på hela samhället, då skapar man uthållighet. Det kräver att det finns en kunskapsbas och en bildningsbas, och att vi behåller en vetenskaplig grund.

Första seminariet i en serie om beredskap

Andra talare var Sebastiaan Meijer, professor i hälso- och sjukvårdslogistik på KTH, Henrik Artman, professor i människa-datorinteraktion på KTH, Georgia Destouni, professor i hydrologi på Stockholms universitet samt gästprofessor på KTH, Lisa Kaati, docent inom data- och systemvetenskap på Stockholms universitet, Predrag Petrovic, docent och specialistöverläkare inom psykiatri på Karolinska Institutet (KI), och Johan von Schreeb, professor inom global katastrofmedicin på KI.

Evenemanget ägde rum i ”The Cell”, en mötesplats som tillhör Tekniska museet och KI, och var det första i en seminarieserie som pågår under 2026 och 2027 på tema beredskap. Syftet är att visa hur forskning kan bidra till ökad förståelse och handlingsförmåga i frågor som rör kriser, säkerhet och samhällsberedskap.

Relaterade länkar

Läs mer om forskares perspektiv på beredskap i Stockholm Science Citys artikel från seminariet. Länk till annan webbplats.

KTH-forskares perspektiv Länk till annan webbplats.

Stockholms universitets forskares perspektiv (på svenska) Länk till annan webbplats.