Hur Sverige kan minska hälsoklyftan – seminarium med WHO
Den 21 oktober samlades beslutsfattare, forskare och andra experter vid Karolinska Institutet för att utforska hur jämlik hälsa kan främjas i Sverige och globalt, med vägledning av WHO:s senaste rapport om jämlik hälsa.
Panelsamtal modererat av Tanja Tomson med Line Gordon, Mårten Palme, Olivia Wigzell, Stefan Swartling Peterson och Margareta Kristensson.
Halvdagsseminariet organiserades av Stockholm Trio for Sustainable Actions (STSA), ett initiativ inom Universitetsalliansen Stockholm Trio. Dagen bjöd på keynotes, en panel om jämlik hälsa och gruppdiskussioner. Ett centralt tema var hur man kan vända de växande hälsoklyftorna i Sverige. I sin keynote underströk Sudhvir Singh, Global Lead for Equity and Health vid WHO, hur ekonomiska system, diskriminering och ”megatrender” som klimatförändringar och digitalisering påverkar befolkningens hälsa – och att jämlik hälsa måste vara en kärnfråga i alla politikområden.
– Jämlik hälsa är en nyckelfråga inte bara för hälso- och sjukvården utan för samhället som helhet. I tider av sammanlänkade kriser - klimatförändringar, konflikt och ökade levnadskostnader - är satsningar på jämlik hälsa en investering i framtiden. Genom att investera i hälsa kan samhällen bli mer motståndskraftiga och sammanhållna”, sade Singh.
– Sverige har många styrkor att bygga vidare på – till exempel progressiv beskattning och finansiering av offentliga tjänster samt starka skydd för sjuk- och föräldraledighet. Som i alla länder är prioriteringen nu att stärka och upprätthålla dessa system och ge alla bästa möjliga förutsättningar att göra hälsosamma val.
Sudhvir Singh från WHO deltog digitalt.
Hur hänger livsvillkor och hälsa ihop i Sverige
Hälsoinvesteringar var även fokus i panelen om hur jämlik hälsa kan främjas i Sverige, modererad av Tanja Tomson, docent vid Karolinska Institutet. Panelen bestod av Olivia Wigzell, generaldirektör, Folkhälsomyndigheten; Stefan Swartling Peterson, professor i Global Transformation for Health, Karolinska Institutet; Line Gordon, professor och föreståndare, Stockholm Resilience Centre; Margareta Kristensson, professor, Linköpings universitet; samt Mårten Palme, professor, Stockholms universitet.
Mårten Palme presenterade forskning som visar att skillnaderna i medellivslängd mellan inkomstgrupper i Sverige har tredubblats sedan 1960-talet. För män från cirka 3,5 år till närmare 11, och för kvinnor från cirka 4 år till närmare 9. Han noterade att ekonomisk jämlikhet inte automatiskt leder till jämlik hälsa.
– Även under perioden då inkomstfördelningen blev mer jämlik i Sverige på 1990-talet ökade ojämlikheten i medellivslängd tydligt, sade Palme, och menade att andra drivkrafter som kost, rökning och fysisk aktivitet måste adresseras.
Stefan Swartling Peterson betonade att det ska vara lätt att göra rätt.
– Regeringens nuvarande förslag om sänkt matmoms innebär att även ohälsosamma alternativ blir billigare. Det är århundradets missade möjlighet att man inte istället väljer att utforma ett skattesystem som främjar hälsosam mat.
Även Line Gordon menade att ekonomiska styrmedel är effektivt, särskilt om detta kombineras med reglering av marknadsföring.
– Cirka 80 procent av livsmedelsreklamen riktad till barn i Sverige främjar ohälsosamma produkter. Vi behöver bättre matmiljöer baserade på vetenskapsbaserade kostråd. Det kan vi få genom att göra hälsosam mat mer prisvärd och stödja hållbart lantbruk.
Växande hälsoklyftor kräver närmare samarbete mellan sektorer
Olivia Wigzell presenterade rekommendationer som myndigheten lämnat till regeringen för att stärka barns hälsa vilka tar ett brett perspektiv på hälsa: utveckla ytor för fysisk aktivitet, skapa trygga gång- och cykelvägar till skolan, säkerställa hälsosamma skolmåltider och förbjuda marknadsföring av ohälsosam mat till barn. Wigzell betonade vikten av att skapa mötesplatser där forskare, näringsliv, civilsamhälle och offentlig sektor samskapar lösningar för jämlik hälsa.
– För att nå mål om jämlika hälsa i Sverige behöver vi arbeta sektorsövergripande, med samverkan på lokal, regional och nationell nivå”, sade Wigzell.
Margareta Kristensson pekade på ”Östgötamodellen jämlik hälsa” som ett gott exempel på hur offentlig sektor, civilsamhälle och akademi kan samlas för att arbeta för jämlik hälsa, men konstaterade att genomförandet av rekommendationer fortfarande är otillräckligt.
– Vi behöver ännu närmare samverkan över sektorsgränser med fokus på implementering.
Foto: Ulf Sirborn