Kartläggning visar potential för fler tvärvetenskapliga samarbeten inom hållbarhetsforskning
En kartläggning av publikationer vid Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet visar en stor bredd av forskning kopplad till FN:s globala mål för hållbar utveckling. Resultatet visar också hur universiteten kompletterar varandra – och pekar på möjligheter till fler samarbeten.

Magnus Breitholtz, professor, Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet.
Kartläggningen av publikationer vid de tre universiteten har genomförts på uppdrag av Stockholm Trio For Sustainable Actions, ett samarbete för Agenda 2030 inom Stockholm trio. Bibliometriska analytiker vid de tre universiteten har sammanställt en översikt av de publikationer som getts ut vid de tre universiteten mellan 2018 och 2023. Syftet är att kartlägga vilken forskning som görs kopplad till de globala målen och underlätta samarbeten.
– Tanken är att utveckla ett verktyg för samhället att nå in till den forskning som bedrivs inom hållbarhetsområdet, säger Magnus Breitholtz, professor vid Stockholms universitet, SU och ordförande för Stockholm Trio For Sustainable Actions.
Omfattar sju av 17 mål
Den bibliometriska metod som använts är framtagen vid Universitetet i Bergen. Eftersom metoden inte är färdigutvecklad omfattar den bara sju av de 17 globala hållbarhetsmålen, eller 44 av 168 delmål. Att enbart vissa hållbarhetsmål ingår i analysen gör att en hel del forskning, framförallt på Kungliga Tekniska högskolan, KTH och SU, missas i sökningarna och resultatet är därför begränsat.
Av cirka 15 000 publikationer var runt 10 500 utgivna vid Karolinska Institutet, KI, 1 700 vid KTH och 3 000 vid SU.
– Hållbarhetsmål tre – ”Hälsa och välbefinnande” – är utan tvekan störst bland de 17 målen vad gäller forskning i hela världen. Det är därför ingen slump att det målet dominerar, framförallt då KI, är bland världens största producenter av medicinska forskningspublikationer, säger Gabor Schubert, bibliometrisk analytiker vid SU.
Olika tolkningar påverkar analys
Att hållbarhetsmål tre är ett område med hög publikationstakt kan enligt bibliometrikerna också bidra till en övervikt för KI. Hållbarhetsmålen är dessutom formulerade på ett sätt som ger utrymme för olika tolkningar.
– Forskning relaterad till ett visst hållbarhetsmål låter vare sig definieras eller operationaliseras på ett enkelt sätt. Beroende på hur man tolkar målet och hur man sedan operationaliserar det så kan resultatet av en analys skilja sig avsevärt, säger Peter Bjurström, bibliometrisk analytiker vid KI.
Att just Bergen-metoden användes beror på att det var nödvändigt för att kunna fånga delmålen för mål tre.
– Nästan allting som KI publicerar ingår i mål tre och KI publicerar stora volymer, så utan delmålen är det svårt att se något relevant där. En annan orsak var att Bergen-metoden är öppet tillgänglig, hyfsat väl dokumenterad och anpassad till Web of Science-databasen, och vi var tvungna att använda WoS-webbgränssnittet på grund av att lärosätena har olika databaslicenser, säger Gabor Schubert.
Kompletterar varandra
Trots att metoden inte är färdigutvecklad och det kommer att krävas en del för att utarbeta den, tycker Magnus Breitholtz att resultatet är intressant
– Det man utifrån analysen kan säga är att det inte är jättemycket samarbete i de artiklar vi fått fram, men man kan också säga att forskningsprojekten kompletterar varandra. Vissa forskargrupper på KI arbetar med vissa typer av mål jämfört med KTH och SU. Och det kanske ska vara så, det behöver inte vara fel. Universiteten är bra på olika saker. Samtidigt visar det här att vi har en enorm vetenskaplig bredd inom Stockholm trio och att det finns en bra grund att stå på för ett mer tvärvetenskapligt samarbete mellan våra lärosäten, säger Magnus Breitholtz.
Utveckla sökverktyg
Nästa steg är att se om det är möjligt att utveckla den så kallade Bergen-metoden till att omfatta samtliga globala hållbarhetsmål, för att ge en helhetsbild. Det är också en förutsättning för att det ska bli möjligt att utveckla ett komplett sökverktyg som ska kunna användas för att hitta forskning och samarbetspartners inom hållbar utveckling.
– Det optimala vore att ta fram någon form av mjukvara som kan underlätta för omvärlden att enkelt hitta vilka forskare som gör vad inom hållbarhetsområdet på våra tre universitet, säger Magnus Breitholtz.
Relaterade länkar
Stockholm Trio for Sustainable Actions
Nya medel föreslås till Stockholms centrum för klimatomställning: ClimTrio är ett nytt initiativ för tvärvetenskapligt samarbete mellan Stockholms universitet, KTH och Karolinska Institutet inom klimatomställning.