När forskning blir geopolitik – hur ska Sverige agera?

En återkommande fråga var hur Sverige, med begränsade resurser jämfört med länder som USA och Kina, kan kraftsamla och använda sina styrkor mer strategiskt. I samtalet lyftes samverkan fram som en svensk fördel, både nationellt och internationellt: från möjligheten att överbrygga gränser mellan lärosäten, discipliner och sektorer till vikten av starka kopplingar till EU och ledande forskningsmiljöer globalt.

Stabila villkor över mandatperioder

Anders Ygeman, riksdagsledamot och vice ordförande i utbildningsutskottet för Socialdemokraterna, kom tidigt in på frågan om stabila villkor och betonade politikens ansvar att samarbeta över blockgränsen för att skapa långsiktiga villkor.

– Ska Sverige hävda sig internationellt är det helt avgörande att komma överens nationellt om vad vi ska göra framåt inom svensk forskning. Ska vi konkurrera med länder som har mycket mer resurser än oss måste vi även skjuta till mer pengar till forskningen, både från svenska staten och näringslivet, sa Ygeman.

Josefin Malmqvist, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna såg också gärna ökade statliga forskningsanslag men menade att det även behövs tydligare prioriteringar av både basanslag och strategiska satsningar.

– Vi behöver säkerställa att vi får mer ut av de pengar vi stoppar in i forskningssystemet. Politiken har ett ansvar för att minska administration och byråkrati, men också för att våga prioritera i forskningsanslagen och satsa särskilt på framstående forskningsmiljöer. Vi behöver vattna där det växer, sa Malmqvist.

Anders Söderholm, rektor vid KTH, pekade på SciLifeLab Länk till annan webbplats. som ett exempel på hur strategiska satsningar kan lyckas när de ges långsiktiga förutsättningar.

– SciLifeLab är ett framgångsrikt exempel där Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet som grundande universitet skapade ett ramverk där de bästa forskningsidéerna hela tiden prioriterades, med stark fokus på excellens, internationella nätverk och stor frihet för forskarna. Det finns viktiga erfarenheter att ta med sig när vi nu diskuterar hur liknande satsningar kan byggas upp inom andra områden, sa Söderholm.

Anders Söderholm pekade även på MedTechLabs Länk till annan webbplats., som drivs av Karolinska Institutet, KTH och Region Stockholm, som ett annat bra exempel på hur framstående forskning kan utvecklas när forskare genom relativt begränsad men långsiktig basfinansiering får möjlighet att driva forskning som ännu inte är definierad.

– MedTechLabs samlar ingenjörsvetenskaplig och medicinsk kompetens tillsammans med kliniskt verksamma i varje projekt. Det har redan lett till ny teknik som kan bidra till att identifiera cancer utan invasiva ingrepp. Det är fantastiska saker man åstadkommit utan att man från början visste att det var exakt dit forskningen skulle leda, sa Söderholm.

Hans Adolfsson, rektor vid Stockholms universitet, såg behov av framförallt ökade basanslag, men lyfte även att strategiska forskningsområden, SFO:er, bidragit till att Stockholms universitet i dag står starkt inom klimat-, havs- och miljöforskning samt livsvetenskaplig forskning.

– Inom klimatforskning kan vi nu bygga vidare på detta inom Stockholm trio med ClimTrio som Vetenskapsrådet rekommenderar regeringen att bevilja som strategisk satsning. Ett nytt centrum för klimatomställning som bygger på våra tre universitets kompletterande styrkor inom teknik och naturvetenskap, medicin, samhällsvetenskap och humaniora, sa Adolfsson.

Samordning för starka miljöer

Katarina Bjelke, generaldirektör för Vetenskapsrådet, betonade att SFO:er och excellenskluster behöver ingå i ett bredare sammanhängande system.

– De är viktiga verktyg för att kraftsamla inom forskning och innovation men jag tror också att staten behöver öka sina ambitioner ytterligare för att bygga möjligheter både för fria forskningsmedel liksom för framstående forskningsmiljöer, vi behöver både och, sa Bjelke.

Annika Östman Wernerson, rektor vid Karolinska Institutet, efterlyste ökad dialog mellan akademi, politik, näringsliv och forskningsfinansiärer.

– Vi behöver fler forum för dialog mellan akademi, politik, näringsliv och forskningsfinansiärer om hur vi kan bygga framstående forskningsmiljöer, sa Östman Wernerson.

Östman Wernerson pekade också på den kliniska forskningens betydelse för att omsätta grundforskning i nya behandlingar och patientnytta.

– Den kliniska forskningen är länken i kedjan för att nå innovation. Den måste vi säkra och det tar tid att bygga starka miljöer i en klinisk miljö, sa Östman Wernerson.

Som exempel nämnde hon arbetet med Centrum för medicinsk strålningsvetenskap, där Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Region Stockholm samlar kompetens inom medicinsk strålningsvetenskap för framtidens cancerbehandling.

– Här ser vi att det är en utmaning att få stöd till miljöer som ännu inte är etablerade som excellenta, men som kan skapa ett tydligt värde för Sverige i form av förbättrad sjukvård och innovationer inom Life Science, en viktig näring för Sverige.

Partnerskap inom EU och globalt

EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation var en central del av seminariets avslutande diskussion. Stockholm trio har en gemensam representation i EU och de tre universiteten är tillsammans betydande mottagare av forskningsmedel från EU:s nuvarande ramprogram för forskning och innovation.

Annika Östman Wernerson betonade att Sverige behöver arbeta mer aktivt för att stärka EU som forskningsaktör och värna forskningens plats i EU:s framtida budget.

– Vi hoppas såklart att Sverige ska driva på en kraftigt ökad EU-budget för forskning och innovation, såsom Europaparlamentet har förordat, sa Östman Wernerson.

Från politiskt håll fanns stöd för att EU:s budget för forskning och innovation bör öka, men både Malmqvist och Ygeman betonade att det inte bör ske genom en utökning av EU-budgeten.

– Skulle vi veta att en utökning av EU-budgeten enbart skulle gå till forskning och innovation skulle jag kunna ta i hand i dag på en utökning av EU-budgeten i sin helhet. Men det är mer troligt är att en utökning av budgeten går till EU jordbruk och utvecklingsprojekt, så jag tror att ju längre vi kan hålla den restriktiva linjen desto bättre, sa Ygeman.

Anders Söderholm betonade att forskningspolitik både i Sverige och EU behöver formas med större hänsyn till hur snabbt det globala forsknings- och innovationslandskapet förändras.

– Det är inte bara Kina som storsatsar på forskning, det gör även länder som Japan och Sydkorea och i USA bolagiserar techföretagen forskning. Vi behöver utforma forskningspolitiken med omvärldens snabba utveckling i minnet, sa Söderholm och menade att internationellt forskningssamarbete är viktigare än någonsin även om det också är mer utmanande än tidigare på grund av det ökade behovet av forskningssäkerhet.

Andreas Göthenberg, vd för STINT, höll med och menade att Sverige måste vara nära de starkaste forskningsmiljöerna i världen för att fortsätta vara en internationellt konkurrenskraftig forskningsnation.

– Mer än 98 procent av all kunskap genereras utanför Sverige. Vi måste vara ordentligt uppkopplade till de bästa miljöerna i världen och kunna rekrytera de bästa forskarna hit, sa Göthenberg.

Han lyfte också behovet av bättre internationell omvärldsanalys. Det räcker inte att samarbeta med de miljöer som är starka i dag. Sverige behöver förstå var framtidens ledande forskningsmiljöer håller på att växa fram.

– STINT satsar därför på omvärldsanalys och har nu fem medarbetare utomlands med forskningsbakgrund från Sverige, som kan bidra med kontextuell förståelse och underlag till universitetsledningarnas strategiska arbete, sa Göthenberg.

Foto: Anette Persson